5. Forskarnas arbete med enkäten

• Hur gjorde forskarna när de valde ut vilka nior som skulle få enkäten?

De har använt ett icke-sannolikhetsval i form av ett snöbollsurval. Det betyder ett urval som inte skett slumpmässigt och att de har kontaktat en lärare (snöbollen). Sedan valde de ut några kommuner där det var många nior som valde fristående skolor eftersom de ansåg att detta var ett mer aktivt val. Sedan skulle de välja ut en kommun per skola och använde sig då utav snöbollsurvalet. I Solna blev det dock två skolor för att det skulle bli ungefär lika många nior från alla kommuner. För att grundskolorna skulle få behålla sin anonymitet har man döpt dem till Kommun A, B, C och D.

Det blev till slut 151 nior som svarade på enkäten från de fyra kommunerna, dessa nior hade sökt ett samhällsvetenskapligt eller naturvetenskapligt program.

• Hur resonerade forskarna när de konstruerade frågorna?

De har använt både öppna och slutna frågor. I de slutna frågorna har skalan 1-7 använts för att få ett mittenalternativ. De har också tagit med ett alternativ som stått för "vet ej" eller "ingen åsikt". De tycker också att de har undvikt långa eller ledande frågor.

De har använt testenkäter för att se att den inte tar för lång tid att fylla i och att den ska ge så mycket information som möjligt.

• Vad kan vi ha nytta av när det gäller hur vi ska välja elever och att göra enkäten? Var så konkret och utförlig du kan.

Jag tror att vi måste göra på ungefär samma sätt när det gäller att välja elever för vi behöver nog använda ett icke-sannolikhetsval och snöbollsurval. Alltså vi måste använda skolor vi kan ta oss till eller kanske skolor vi tidigare gått på. Vi måste sedan kontakta någon personal på skolan som lärare eller rektor för att kunna välja ut en eller flera klasser som passar till att svara på enkäten.

Jag tycker att det är bäst att använda slutna frågor till enkäten av egna erfarenheter. Det är oftast lättare att svara på sådana frågor av ganska självklara skäl. Men jag tror de ger mer eftersom det kan vara svårt för en elev att svara på en öppen fråga och man kan få så mycket annorlunda svar.

Jag tycker det var smart av dem att använda en uddatalig skala med att 1-7 var lite väl många alternativ. Jag tycker att en skala på 1-5 skulle räcka. Sen tyckte jag att det var smart att ha en "vet ej" också men kanske inte på alla frågor eftersom en elev då kan svara vet ej på allt och då är enkäten oanvändbar.

Jag tycker det är synd att de bara använt de som söker till friskola eftersom det i Norrköping iallafall behövs ett lika aktivt val för att välja en kommunal skola. Jag tycker vi ska använda oss av skolor oberoende om det är många som söker till fristående skola eller kommunal skola.
Jag tycker också att det är viktigt att göra enkäten så "rolig" som möjligt. Det är t.ex. roligare att svara på en enkät på en dator än på papper och kanske kan man spränga in lite roligare frågor som "vilken skollogga tycker du är snyggast?" Den frågan är kanske inte så användbar till syftet med enkäten men det kan göra att fler lägger ner tid och koncentrerar sig på enkäten istället för att tycka att den är skittråkig och bara svara så fort som möjligt för att bli av med den.

• Vad tycker du om texten som du läst? Svår eller lätt? Vad var svårt att förstå?

Den här texten var ganska svårläst. Ibland verkar det som de använder på tok för många svåra långa ord och det gör att man tappar sammanhanget i meningarna. I t.ex. avsnittet om urval skriver de också in vad de har fått sina idéer från på nästan allt och det blir bara rörigt och onödigt eftersom de redan skrivit ett helt kapitel om vilka källor de använt.
Begreppet Snöbollsurval var mycket svårt att förstå men det kom en liten förklaring senare i texten men den borde kommit så fort ordet nämndes. Det kan vara ett begrepp de själva hittat på och det ger ännu större anledning att förklara vad som menas.
Jag hade försökt göra texten enklare och mer förklarande för att utomstående också ska kunna ta till sig innehållet.